Jag har en vän som dras med ganska högt utvecklad hypokondri. Han går allting omkring och oroar sig och nästan alltid säker på att fått mjältbrand, cancer eller någon sällsynt tropisk sjukdom. Han är även rädd för att få hjärtattack och av den anledningen har köpt inte bara en defibrillator utan tre, en i hallen, en i köket och en i sovrummet. Detta för att hans sambo snabbt ska kunna återuppliva honom ifall den här hjärtattacken nu skulle komma. Det verkar som sagt inte heller så sannolikt. Vi talar här om en person som egentligen har perfekt hälsa. Allt annat är bara inbillning (om man inte räknar själva inbillningen som en sjukdom i sig). Jag har också haft perioder då jag varit hypokondrisk eller i varje fall nojig (jag är till exempel alltid övertygad om att jag bli magsjuk eller i värsta fall drabbas av dysenteri när jag är utomlands), så jag kan i varje fall delvis sätta mig in i hur det känns.